← Nordic Nivra
Vår berättelse

Möt Johan skaparen av Nivra Flex™

”Pappa brukade stanna kvar efter träningen tills jag hade skjutit klart. Många år senare var det jag som ville göra något för honom.”

Johan och hans pappa Lars tillsammans i soffan med Nivra Flex
En berättelse om familj, fotboll och omtanke.

Min pappa heter Lars. Han är 64 år och frågar fortfarande hur matchen gick innan han frågar hur veckan har varit.

Fotbollen har alltid funnits där.

Han spelade själv i det lokala laget när han var yngre. När jag började spela blev han den som skjutsade till träningarna, letade efter mina benskydd och såg till att vi kom iväg i tid.

Jag minns framför allt kvällarna när träningen var slut och jag ville stanna kvar.

”Fem skott till, pappa.”

Det blev nästan aldrig fem.

Han ställde sig i målet ändå.

Nu är jag 38 och har själv barn. Jag har börjat förstå att han förmodligen var trött efter jobbet de där kvällarna. Att han kanske hellre hade åkt hem och satt sig ner.

Men det sa han aldrig.

Lars sitter på en träbänk utanför huset med en fotboll bredvid sig
Fotbollen har alltid varit en del av vår familj.
01 / När något förändrades

Jag märkte det först när vi hade suttit en stund.

Pappa hade haft ont i knäna länge. Det visste jag.

Men eftersom han sällan klagade trodde jag nog att det var mer hanterbart än det var.

Det var efter kaffet, eller när vi hade tittat på en match, som jag började lägga märke till det.

Han flyttade fram till kanten av soffan. Satte händerna mot armstöden och sköt sig upp. Sedan stod han kvar några sekunder innan han gick.

Första gången frågade jag om han hade ont.

”Jag måste bara komma i gång.”

Efter ett tag insåg jag att han sa det ganska ofta.

Jag började också märka att han frågade vilken väg vi skulle gå innan vi tog en promenad. Han brukade alltid vara den som föreslog den längre rundan.

Nu ville han veta hur långt det skulle bli.

02 / En söndag hos pappa

En söndag såg jag det på ett annat sätt.

Vi hade ätit hos pappa. Kaffekopparna stod fortfarande kvar när min son kom in från hallen med en fotboll.

”Farfar, du får stå i mål.”

Pappa skrattade och sa att han skulle komma.

Jag gick ut med min son. Vi lade två jackor på gräsmattan som målstolpar och började passa.

Efter en stund tittade jag mot dörren.

Pappa stod där, men kom inte ut direkt.

”Kör ni. Jag tittar på så länge.”

Min son fortsatte spela. För honom var det inget konstigt.

Men jag kunde inte sluta tänka på alla gånger pappa hade stått i mål för mig.

Jag ville inte att han skulle känna sig tvungen att förklara sig. Samtidigt ville jag sluta låtsas som att jag inte märkte något.

03 / Ett viktigt samtal

Den kvällen lyssnade jag längre än vanligt.

När vi plockade undan frågade jag hur knäna egentligen kändes.

Jag försökte att inte komma med förslag direkt.

Pappa berättade att det ofta var jobbigt att börja röra sig efter att han suttit. Att han blev frustrerad när han ville göra något men först behövde känna efter.

Det jag fastnade för var hur vardagligt han beskrev det.

Han ville kunna sätta sig ner på kvällen och ge knäna en skön stund. Han tyckte om värme. Han ville att det skulle vara enkelt.

”Det får inte vara en massa att hålla på med, Johan. Då blir det bara liggande.”

Den meningen följde med mig.

Johan sitter hemma vid köksbordet och håller knämassageraren Nivra Flex
04 / Idén blir verklighet

Så började jag arbeta med Nivra Flex.

Jag började med att skriva ner det pappa hade sagt.

Lätt att sätta på själv. Begripliga knappar. Behaglig värme. Vibration som gick att välja efter vad som kändes skönt.

Jag hade honom framför mig hela tiden: på sin vanliga plats i soffan, med fjärrkontrollen bredvid sig.

Det var där Nivra Flex skulle passa in.

När jag funderade på funktioner återkom jag till samma sak: skulle pappa förstå det här utan att jag satt bredvid och förklarade?

Jag ville samla värme och vibration i en knämassagerare som han faktiskt skulle vilja använda. Något som kunde få en naturlig plats i hans kväll.

Det blev min utgångspunkt när jag skapade Nivra Flex.

Lars använder Nivra Flex runt knät när han sitter i sin soffa
05 / En stund jag aldrig glömmer

Till slut stod jag hemma hos honom med den i händerna.

Jag hade sett fram emot att visa den. Ändå blev jag nervös när jag satte mig bredvid honom.

Pappa vände på Nivra Flex och tittade på knapparna.

Jag visade hur den sattes på och hur han kunde välja funktion. Sedan fick han göra det själv.

Jag märkte att jag höll på att förklara för mycket.

”Jag ser knappen, Johan”, sa han.

Vi skrattade.

När han hade satt sig till rätta frågade han:

”Var det det här du har hållit på med?”

Jag nickade.

”Ja. Jag tänkte på dig.”

Det blev tyst en liten stund. Sedan lade han handen på min arm.

Det är den stunden jag minns tydligast.

06 / Varför vi finns

Det är därför Nivra Flex betyder något för mig.

Jag kan inte sammanfatta pappas knäbesvär i en enkel lösning. Min ambition med Nivra Flex är att göra en behaglig stund med värme och vibration lätt att få till hemma.

När jag tänker på vem den är till för tänker jag fortfarande på pappa.

På en person som gillar fotboll, gärna fixar i trädgården och alltid frågar om någon vill ha mer kaffe.

En person som fortfarande har samma vilja att vara med.

Pappa har gjort så mycket för mig utan att göra någon stor sak av det.

Jag ville skapa något med samma omtanke.

— Johan
Skapad med omtanke

Upptäck Nivra Flex™

En enkel stund för dig och dina knän, med behaglig värme och vibration i hemmets lugn.

Se Nivra Flex™
Nordic Nivra • Omtanke i vardagen